Aktuellt

Foto: Satu Haavisto

Flexibla högskolestuderande med förståelse för olika perspektiv åker utomlands

Högskolestuderande som åker på en utlandsperiod är i viss bemärkelse en utvald grupp: jämfört med samma åldersgrupp som stannar vid hemhögskolan finns det bland de utresande fler som är redo att ändra sina förhandsinställningar och färre som orubbligt håller fast vid att det endast fick ett sätt att se på världen. Det visar resultaten från Global Mindedness-enkäten som mätte hur utlandsperioder inverkar på studerandes attityder.

Cirka 10 000 finländska högskolestuderande åker årligen utomlands för utbytesstudier eller praktik. Programmen som finansierar internationalisering anser det viktigt att utlandsperioden är nyttig för studierna och den kommande karriären. Det är också känt att studier utomlands utvecklar studerande på många sätt, men det finns mindre kunskap om vad som händer med deras attityder.

Global Mindedness tog fram nya begrepp för att möta det annorlunda

CIMOs (från 2017 Utbildningsstyrelsen) Global Mindedness-mätare har också internationellt sett varit ett av de första försöken att utreda hur utlandsperioder påverkar studerande på attitydnivå. Mätarna användes under perioden 2013─2016 och de utvecklades för CIMO av Vanessa Andreotti de Oliveira, professor i global fostran vid Uleåborgs universitet, och hennes forskningsgrupp.

Global Mindedness tog fram nya begrepp för att beskriva sätten på vilka vi möter annorlunda personer och synsätt. Mätarna utgår från tre olika förhållningssätt till att möta det annorlunda: Tourism, Empathy och Visiting. Förhållningssätten är inte utvecklingsstadier och de kan inte ställas i någon inbördes rangordning, för vart och ett av dem kan vara användbart i olika situationer. I praktiken är Tourism ändå det rigidaste av sätten och därför kan de två andra betraktas som mer fungerande alternativ för internationell och mångkulturell växelverkan.

Studerandena fyllde i Global Mindedness-enkäten två gånger: innan de åkte på sin utlandsperiod och efter att de återvänt hem. Enkäten innehöll påståenden som den svarande kunde vara av samma eller olika åsikt om. Efter hemkomsten svarade de därtill på frågor för att själva bedöma effekterna av sin utlandsperiod.

Förhållningssätten ändrar knappt alls under utlandsperioden

Enligt enkätens resultat var studenterna som åkte utlands oftare av samma åsikt som Visiting-förhållningssättet än kontrollgruppen, som inte hade för avsikt att åka utomlands. Visiting-förhållningssättet innebär att man är öppen och redo att möta andras synsätt utan en gemensam referensram, och accepterar att det finns olika sätt att leva och agera på. Tidigare erfarenheter av att bo utomlands förstärkte det här förhållningssättet. Sådana erfarenheter tycktes också i övrigt sänka tröskeln för att åka iväg, för bland dem som varit på en utlandsperiod fanns det fler som tidigare hade bott ute i världen än bland dem som stannade vid hemhögskolan.

Resultaten visade också på en tydlig skillnad mellan könen; kvinnor är mer flexibla än män, för både män som åkte utomlands och män som stannade vid hemhögskolan var oftare av samma åsikt som det stela Tourism-förhållningssättet. Enligt det finns det endast ett rätt sätt att betrakta världen och den som åker utomlands vet redan i förväg vad hen kommer att möta där. Tourism-förhållningssättet är vanligare bland studerande från yrkeshögskolor än från universitet och bland dem som upplever sig tillhöra en minoritetskultur.

Förhållningssätten verkar bestående, för i genomsnitt betraktat sker det inga förändringar i dem under utlandsperioden. För enskilda studerande sker ändå vissa förändringar. Det sker närmast i Tourism-förhållningssättet, som hos vissa studerande som varit utomlands försvagas och hos en lika stor del förstärks det. Attityderna förändras alltså inte nödvändigtvis i en mer flexibel riktning.

Utlandsperioden är kort med tanke på attitydförändringar

Enligt Global Mindedness-mätarna sker det alltså inte åtminstone mycket klara eller entydiga förändringar i studerandes förhållningssätt under utlandsperioden. Attityder är djupstrukturer inom människan och de ändras inte så lätt; en utlandsperiod på några månader åstadkommer inga stora förändringar ─ fastän perioden i sig kan vara en betydande upplevelse för studenten.

Studenterna själva bedömde att utlandsperiodens effekter var större än attitydförändringarna som mätarna visade. Nästan alla som bedömde sina erfarenheter ansåg att perioden utomlands hade inverkat exempelvis på hur de betraktade sitt målland, sitt hemland och sig själva. De ansåg också att färdigheterna i interkulturell växelverkan hade förbättrats under perioden och att viljan att lära sig om andra kulturer och nätverka internationellt hade ökat. Olika mätningssätt ger alltså olika resultat.

Det väsentliga för attityder och attitydförändring är om mötet med en främmande kultur har behandlats före utlandsperioden och om det sätts upp mål för den aspekten av vistelsen utomlands. Behandling av de här frågorna i orienteringen före utresan och också efter hemkomsten kan hjälpa studerande att anpassa sig till den främmande miljön och att reflektera över sina egna förhållningssätt.

Resultaten från Global Mindedness-enkäten visar att studenterna som åker utomlands i viss bemärkelse är en utvald grupp. Med tanke på jämlikheten vore det viktigt att högskolorna lyckas sporra en så varierad grupp av studerande som möjligt att delta i utlandsperioder.

Läs mer om Global Mindedness-mätarna på finska:

Undervisnings- och kulturministeriets nyheter

Europeiska kommissionens nyheter om kultur, utbildning och ungdomsfrågor

Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2011