Aktuellt

lIrma Nentjes berättade om Make it in the Netherlands -programmet.

Friktionsfritt till Finland? ”Det lönar sig att bereda vägen för internationella studerande”

Detta konstaterades på CIMOs internationaliseringsforum som samlade högskolor, representanter från ministerier, immigrationsmyndigheter och arbetskraftsförvaltningen. Temat var internationella examensstuderande som redan uppgår till 20 000 vid högskolorna i Finland.

Internationaliseringsforum är en ny samarbetsform med syfte att främja myndigheternas samarbete och informationsspridning, förutse kommande utveckling och ge det nationella utvecklingsarbetetett internationellt jämförande perspektiv. Forumet som fokuserar på teman inom den högre utbildningens internationalisering kommer att samlas en gång per år.

Nederländerna rullar ut röda mattan

Irma Nentjes från EP-NUFFIC besökte forumet och presenterade programmet Make it in the Netherlands som lockar utländska examensstuderande att stanna i landet efter examen. Programmet föregicks av en utredning gjord av Dutch Economic and Social Council (SER). ”Enligt den stannade bara27 % av alla internationella studerande i Nederländerna efter att de avlagt sin examen, fastän så många som 70 % hade varit villiga att göra det”, beskrev Nentjes utgångsläget.

En bakgrundsfaktor är också Nederländernas nya immigrationspolitik från 2013 som utgår från att ”det alltid finns plats i landet för de bästa experterna”. Totalt studerar 90 000 utlänningar vid de holländska högskolorna. Av Nederländernas knappt 17 miljoner invånare har lite över en femtedel immigrerat till landet.

Make it in the Netherlands innehåller en lång rad åtgärder kring språkkunskap, övergång från studier till arbetslivet, underlättande av byråkrati, social integration och regionala åtgärder.

Grunden för arbetet utgörs av strategiska linjedragningar på nationell nivå, det praktiska genomförandet för sin del har krävt engagemang och omfattande samarbete med såväl högskolor, ministerier, övriga myndigheter som näringslivet. Numera sköter exempelvis de holländska högskolorna uppehållstillstånden för utländska studerande, vilket har försnabbat beviljandet av dem.

Vad har varit den största utmaningen? ”Att spräcka bubblan”, konstaterar Irma Nentjes och syftar på de starkt separerade sociala kretsarna för utländska och lokala studerande – ett fenomen som har identifierats och undersökts i många länder. En annan central utmaning även i Holland är språkkunskaperna: ”Trots att studierna går på engelska, måste man kunna holländska i arbetslivet.”

På det stora hela har åtgärderna varit lyckade: nu stannar 38 % av de internationella studerandena i Nederländerna efter examen. Arbetet fortsätter.

Från student till klient

Vägen från världen till studerande i Finland består av många steg från informationssökning till ansökan om studieplats och olika tillstånd. Möjligheterna att göra internationella studerandes ansöknings-, rådgivnings- och urvalsprocesser samt ankomst till landet smidigare diskuterades av en panel som bestod av Timo Täyrynen från utrikesministeriet, Anna Lindström från Migrationsverket, Annika Grönholm från Utbildningsstyrelsen, Riikka Vanhanen från yrkeshögskolornas FINNIPS-nätverk och Joanna Kumpula från ansökningstjänsten University Admissions Finland.

De mångskiftande ansökningssätten och tidtabellerna betraktades närmast som en utmaning ur informationssynvinkel, men däremot framfördes önskemål om att resultaten från studenturvalen borde komma tidigare. Det kan enskilda högskolor inte påverka eftersom tidtabellen hänger ihop med den gemensamma ansökan till högskolorna.

Anna Lindström berättade att redan nu behandlas studerandes uppehållstillstånd snabbare än många andra gruppers, på ungefär en månad, men den övergripande utmaningen är att de finns så många olika aktörer i de olika stegen.
Det behövs koordinering och tydlighet”, underströk Riikka Vanhanen. ”Terminsavgifterna innebär att klientperspektivet blir viktigare.”

Till Finland för att studera, till Finland för att arbeta?

Tuija Soininen (Nylands TE-byrå),Laura Lindeman (Tredea/Talent Tampere), Heidi Layne (Helsingfors universitet), Petri Tuomela (me2we), Jyrki Laitinen (Uleåborgs yrkeshögskola) och Pauliina Savola (SAMOK) diskuterade i panelen Smidig övergång från studier till arbetsliv – tjänster som stöder studerandes sysselsättning och hur kan de utvecklas?

Irma Garam från CIMO inledde paneldiskussionen om studerandes smidiga övergång till arbetslivet.

Vilka faktorer är det då som påverkar sysselsättningen? Det som lyftes fram var studerandes egen aktivitet,nätverk eller bristen på sådana, den högre utbildningens produktifiering för arbetsmarknaden, behovet av rådgivning och handledning samt rekryteringstjänsternas resurser och det begränsade antalet praktikplatser vid många högskolor, i synnerhet vid universiteten. En önskan on mer samarbete framfördes.

Av de internationella studerande som avlade examen vid högskolor i Finland 2012 arbetade cirka 45 % i Finland ett år efter examen. En tredjedel hade flyttat från landet. Statistiken visar dock inte vilken typ av arbete utlänningarna hade fått och inte heller vad som hände efter det första året. De nyaste siffrorna är redan tre år gamla.

”Vilken typ av immigration vill Finland ha?”

Birgitta Vuorinen från undervisnings- och kulturministeriet, Annika Forsander från arbets- och näringsministeriet samt Pauliina Helminen från Migrationsverket tillförde evenemanget myndighetsperspektiv.

”Det har efterlysts en strategi [för internationella examensstuderande], men när man gör en strategi måste man göra val och välja bort något. Man måste diskutera vilka länder man är speciellt intresserad av eller om man alls ska göra någon regional avgränsning. Till vilka ämnen vill man ha utländska studerande?”, frågade Birgitta Vuorinen i sitt inlägg och sa att ministeriet kan fungera som diskussionsledare och samordnare i dessa frågor.

Annika Forsander lyfte fram immigrationspolitiken: ”Avsaknaden av en nationell helhetsstrategi är ett problem – vilken typ av immigration vill Finland ha? I vilka lägen är engelskspråkiga utbildningsprogram motiverade och för vem är de avsedda?” Forsander tog engelskspråkig sjukskötarutbildning som exempel. ”Branschens arbetsmarknad är lokal och det är viktigt med lokalkännedom, astronomi är ett helt motsatt exempel. Man borde alltid tänka efter var det behövs lokala färdigheter och var globala. Helheten måste var tillfredsställande för studerande, arbetsgivare och de finska skattebetalarna.

Pauliina Helminen sa att även om det ökade antalet asylsökande innebär att Migrationsverkets arbetsbörda ökar, kommer man också framöver att försöka behandla studerandes uppehållstillstånd på samma tid som tidigare.

Läs mer

(16.12.2015/text: Virve Zenkner, bild: Samuli Repo, Virve Zenkner)

Undervisnings- och kulturministeriets nyheter

Europeiska kommissionens nyheter om kultur, utbildning och ungdomsfrågor

Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2011