Aktuellt

28.04.2015

Internationalisering ger invandrarutbildningen en kick

Den 21 april 2015 arrangerade CIMO ett eftermiddagsseminarium som samlade cirka 50 personer intresserade av att utveckla invandrarutbildningen. Målet var att synliggöra internationella vuxenutbildningsprojekt som berört invandrarutbildning och sprida positiva resultat från dem. På seminariet presenterades internationella vuxenutbildningsprojekt inom programmen Grundtvig, Nordplus Vuxen och Erasmus+.

”Invandrarutbildning har i flera år varit ett populärt ämne för internationella projekt inom vuxenutbildningen”, konstaterade seminariets ordförande, ledande sakkunnig Eija Laine från CIMO. Orsaken är säkert att antalet invandrare till Finland har ökat och de utgör numera en stor målgrupp för vuxenutbildningen.

Internationellt samarbete bidrar till att utveckla verksamheten

Kristel Kivisik från Axxell Utbildning är veteran inom internationell verksamhet och hon beskrev på seminariet hur internationella projekt kan utnyttjas långsiktigt för att utveckla invandrarutbildningen. Axxell Utbildning har långvarig erfarenhet av såväl invandrarutbildning som europeiska och nordiska projekt och lärarutbyte.

Tydliga fördelar som internationaliseringen har medfört är bland annat att lärarnas arbete har blivit mångsidigare och att arbetsmotivationen har ökat. Därtill har man av projektpartnerna fått konkreta idéer för utveckling av den egna verksamheten samt hittat nya metoder och arbetssätt. Det internationella samarbetet har exempelvis gett inspiration till bedömningscentret Testipiste i Helsingfors som evaluerar vuxna invandrares språkkunskaper samt till det riksomfattande nätverket Kotoverkko för invandrarlärare, som finansieras av Utbildningsstyrelsen.
Kristel Kivisik betonade att deltagande i internationella projekt inte får vara ett värde i sig för organisationer. För att faktiskt ge någon nytta måste projektverksamheten stödja organisationens eget grundläggande arbete och därför måste utgångspunkten för projektet vara en identifiering av organisationens utvecklingsbehov.

Målet nya lärandesätt för invandrare

Irma Partanen från IP-Koulutuspalvelut i Villmanstrand är ett bra exempel på hur också ett enkvinnasföretag kan nätverka och hitta nya arbetssätt inom ramen för internationella projekt. I sitt arbete inom utbildningssektorn hade hon stött på det faktum att hon var tvungen att undervisa kurser för invandrare där hon inte själv kunde bestämma innehållet: ”Studerandena hade till exempel inte tillräckligt bra språkkunskaper för att ta till sig innehållet i kursen om kulturkunskap." Det här gav henne idén att själv börja erbjuda undervisning för invandrare. Den centrala insikten var att alla kan lära sig – det avgörande är undervisningsmetoden. Intresset för internationella projekt fick för sin del början när Irma Partanen kom att fundera på vad man kan lära sig från länder där det har funnits invandrarutbildning längre än i Finland. ”Projektarbetet gav mig stöd för min verksamhet och säkerhet i mitt arbete”, berättade Irma Partanen. Därtill gav projektet nya samarbetspartner också i Finland samt ett internationellt samarbetsnätverk och nya vänner.

Esbo för invandrarutbildningen ut ur klassrummen

Laura Hartikainen från Espoon työväenopisto anser att behållningen av internationella projekt är att man bland annat har kunnat överföra god praxis från partner direkt till den egna verksamheten: ”Bra metoder som vi har fått via projektarbetet är till exempel att språkinlärningen håller på att flytta ut ur klassrummet – man gör något helt annat än studerar språk, som att spela finska spel tillsammans och delta i ungas idrottsverksamhet.” Konkreta resultat som hon ser är bland annat att kursplaneringen har utvecklats och att lärandemiljöerna har breddats. Av andra länder har man också lärt sig hur viktigt det är att undervisa invandrare i arbetslivsfärdigheter och språkkunskaper för arbetslivet.

Snabbare tillgång till studier i finska

Utvecklingsförslagen som framfördes under dagen visade på hur viktigt det är att invandrare får börja studera finska så snabbt som möjligt. I huvudstadsregionen kan man i praktiken bli tvungen att vänta på en kursplats i så mycket som 7–9 månader. Rusningen syns också till exempel på kurserna vid Helsingfors finska arbetarinstitut, som är jämförbara med integrationsutbildning. ”När anmälningstjänsten öppnas, fylls kurserna på några minuter”, berättar direktionsmedlemmen Binar Mustafa.

I Finland indelas kurserna enligt kunskapsnivå och studietakt, och integrationsutbildningen är väldigt arbetslivsorienterad. Marianne Seppä från Luksia har jämfört invandrarutbildningen i Finland och Kanada och hon lyfte fram att det i Kanada finns invandrarutbildning för olika målgrupper, som exempelvis seniorer och hemmamammor, och den siktar inte alltid på arbetsmarknaden. I Kanada har man insett att en arbetslivsinriktad invandrarutbildning inte nödvändigtvis är det bästa sättet för alla att anpassa sig till sitt nya hemland, utan det behövs många olika typer av utbildningsmöjligheter enligt invandrarnas olika livssituationer.

(28.4.2015/RV & AK)

Undervisnings- och kulturministeriets nyheter

Europeiska kommissionens nyheter om kultur, utbildning och ungdomsfrågor

Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2011